Vilja och våga. Två ord som så ofta återkommer i samtalen om värdskap. Nu senast tillsammans med en grupp chefer från Systembolaget. Det är ett företag med ett väldigt speciellt uppdrag - att begränsa alkoholens skadeverkningar. Och samtidigt sälja den, affärsidén är att med ansvar och bästa service sälja alkoholdrycker och ge kunskap om alkohol och hälsa. Bästa service förpliktar förstås och vi pratade om hur värdskapsfilosofin skulle kunnna vara ett sätt att komma ett steg vidare. Förfina, fördjupa och förädla servicekulturen genom att lägga till en välkomnande dimension. Men hur skapar man delaktighet och engagemang runt de här värdena? Hur får man någon att vilja och våga ta ett steg till i mötet med kunden och med varandra? Hur uppbådar man vilja och vad är modet som krävs för att våga?

På nationaldagen besöker jag en fantastisk konstnär och poet i Holmfors i Västerbotten. Dan Roger Björklunds Stubbriket, är ett oförglömligt ställe. En av hans dikter, skriven på insidan av locket till en näverkont, fångar något av det svårgripbara modet. Och viljan.

Det krävs mod att öppna en dörr mot det okända
Vad som helst kan hända
Vad väntar där bakom?
Finns där mörker?
Finns där ljus?
Det krävs mod att öppna en dörr

Men än större mod behövs för att våga stänga en dörr
Lämna allt
Stänga dörren
Aldrig öppna den mer
Låta allt som varit
Stanna på minnenas bakgård

DELA INLÄGG