Åkte till Arlanda idag utan att vara på väg någonstans. Ett möte med en kollega i branschen blev enklast att ta där. Det var lyxigt annorlunda att bara slå sig ner och vänta med en kopp kaffe. Inte stressa, ingen säkerhetskontroll. Bra möte blev det dessutom och tillbaka åkte jag med Arlanda Express. De är inte bara superpunktliga. De har jobbat väldigt fokuserat med kvalitet i service och bemötande. Under förra året dessutom tillsammans med oss i ett stort och ambitiöst projekt som involverade i princip alla i organisationen.

Vilken tur jag har. När tåget smyger in mot plattformen och stannar, öppnas dörren och där står Jens och bara ler. En av de personer som jag haft kontakt med och som jag verkligen gillar. Känns som om han har det här med värdskap i generna. eller också har han bara bestämt sig, vad vet jag. Vi får en pratstund på vägen tillbaka och jag passar på att fråga hur jobbet går vidare. Jag blir inte särskilt förvånad över hans svar. För det handlar förstås om hur man klarar att hålla engagemanget vid liv. Hur jobbar man uthålligt med värdskap över tid? Några saker tar jag med mig från Jens. Det gäller framförallt att se och uppmärksamma värdskap i vardagen. Det behövs det inte särskilda aktiviteter för. Det gäller också att kunna koppla värdskap till andra saker som görs för att utveckla verksamheten. En organisationsförändring eller en designfråga kan också handla om värdskap. Det är viktigt att få ihop helheten så inte värdskap blir en isolerad fråga. Själv lägger jag till att det på ett högst personligt plan handlar om att vara beredd. Förberedd och redo så att säga, värdskap är färskvara.

Tåget närmar sig Stockholm och Jens gör sig redo för ankomsten. Med samma artiga och vänliga attityd som alltid säger han hejdå, se där har vi en riktig värd!  

DELA INLÄGG