[ 31 Maj 2009 (kl. 17:12) -
Jan Gunnarsson ] NÄR TIDEN FÅR VINGAR
Thomas Fürth är forskningsledare och har arbetat med framtidsstudier i 20 år. Han berättar att det finns olika typ av tid, Kronos och Kairos.
Kronos är tid som går att mäta. Typ att jag börjar föreläsa kl 10 och slutar klockan 12, då har det gått 2 timmar på uret. Kronos.
Den andra är tid som den upplevs. Jag börjar tala kl 10 och slutar kl 12. Vart tog tiden vägen? Kairos.
Börjar fundera, är det så att man vet att man gör något man tycker om när tiden bara rinner iväg? Är det ett mått på att man satt på rätt buss i morse?
Så är det för mig när jag får vara med en publik, skriva eller spela min musik. Poff.
När blir du tidlös?
[ 28 Maj 2009 (kl. 19:28) -
Jan Gunnarsson ] ATT VÄLKOMNA LIVETS GÅVA
Vad oerhört det är att finnas till. Från ingenstans till en varelse som kan se, höra, känna, längta och så mycket mer. Allt annat förbleknar i jämförelse. Varje andetag är ett under, som sker och sker och sker utan att vi anstränger oss. Bara att det kom igång strax efter vi sett världens ljus för första gången. En dag tömmer vi lungorna för sista gången, en dag är det fantastiska över, och om inte meningen är att vi ska glädjas i de dagar vi får, vad är det då?
Utanför tågfönstret gröna ängar, i mina lurar Frédéric Chopin. "Lite mer te", undrar mannen som kommer förbi med serveringsvagnen.
Miraklet rullar vidare.
[ 26 Maj 2009 (kl. 10:04) -
Jan Gunnarsson ] NYCKLAR TILL FRAMGÅNG
"Det ni läser här kommer att ta er till anställningsintervjun, men ni får inte jobbet på det".
De 70 universitetsstudenterna tittar häpet upp från anteckningsblocken. Skulle deras hårda studier inte skicka dem spikrakt till drömjobbet?
"Många med minst lika bra betyg som kommer att söka samma jobb. Det som avgör är er RQ".
Nu har de även lagt ner pennorna.
"RQ, vad är det", mumlar någon.
"IQ vet ni säkert vad det är", några nickar jakande, "och EQ, som handlar om emotionell intelligens, om att hantera känslor. RQ står för förmågan att relatera till andra. I det relationssamhälle som växer fram är det en avgörande kompetens för att kunna välja sitt jobb, inte låta andra göra det.
"Och hur blir man bra på det", säger en kille som kör handen genom sitt rufsiga hår.
"Det börjar med ens grundsyn och förhållningssätt. Min erfarenhet säger mig att det finns sex grunder eller nycklar. Här kommer de:
Tjänande före egennytta
Ansvar före ignorans
Helhet före delar
Omtanke före likgiltighet
Kunskap före arrogans
Dialog före konflikt
En slags värdegrund i oss som människor", avslutar jag.
"Vaddå, är det inte bra att tänka på sig själv också?", säger en tjej på första raden.
"Jovisst, men jag säger inte istället utan före. Och fokuserar man rätt så gynnar det till slut en själv".
"Hmm", hon tittar ner i blocket för att tänka.
"Vem tror ni tjänar mest pengar, den som startar ett företag för att tjäna pengar eller den som gör det för att tjäna människor?".
Resten av dagen ägnar vi åt att tala om nycklarna.
Tror att det hände något däruppe hos några.
[ 25 Maj 2009 (kl. 14:14) -
Jan Gunnarsson ] VÄRDSKAP SOM PÅ RÄLS
Såg Jan Forsberg, VD för SJ, på Stockholms central härom dagen. Han stod rakt och såg stolt, nästan lite kaxig, ut.
Det har han anledning att göra.
Sitter just nu på tåget från Gävle till Stockholm, en dubbeldäckare.
I högtalarna hör hur en kille målande berättar om den lilla serveringen, som finns på undervåningen i min vagn.
Det går en stund sedan kommer han upp till oss där uppe och går runt, ser gästerna i ögonen och frågar:
"Kan jag göra något för dig?".
Lite häpet svarar folket, "ehh, vaddå, typ..?"
"Ja, typ lite kaffe eller te, det ingår i biljetten", han skiner upp som han inte ville något annat än att serva folket ombord.
"Tack gärna en kaffe".
"Mjölk, socker?", undrar killen.
"Lite mjölk tack", säger den fortfarande häpna.
Jag tänker att det är väl en kanonfråga, "kan jag göra något för dig?".
När han kommer till min plats ser jag att det står Serveringspersonal på namnbrickan.
Aha. Det är det SJ betyder, Serveringspersonalens Järnvägar.
Och VD, ja det måste väl stå för den Välkomnande Direktören.
[ 25 Maj 2009 (kl. 13:57) -
Jan Gunnarsson ] EN FÖR EN ELLER ALLA FÖR ALLA
Efter föreläsningen i Sandviken kör Kenneth, min beställare, mig till tåget.
"Jo jag tänkte på de där du sa om att välkomna olika kulturer".
"Hurdå", jag anade att det fanns något han vill berätta
"Jo det var ju en invandrarfamilj som flyttade in och grabben var en fena i fotbollslaget. En lördagskväll skulle det vara träning och då bjöd vi in alla föräldrar till en grillkväll efteråt. I utskicket skrev vi att man skulle ta med sig mat", säger Kenneth.
"Ja, det har man ju vart med om", säger en fd fotbollstränare.
"Joda, så alla tog väl med sig lite käk. Fast inte invandrarfamiljen".
"Jaså, hade dom inte fattat grejen", säger jag.
"Jo, fast på helt ett helt sätt, når de kom hade de med sig stora pannor, och hur mycket käk som helst. Till skillnad från alla andra som hade med sig eget käk, så utgick de från att man skulle bjussa alla andra, och de gjorde dom", skrattar Kenneth.
Go invandrare, go!
[ 24 Maj 2009 (kl. 17:55) -
Jan Gunnarsson ] INIFRÅN UT ELLER UTIFRÅN IN
I helgen kapade jag träd. Höga tallar och något kortare björkar. Ett jäkla jobb var det, fast kul och nyttigt för en kropp som mest är van vid att klicka fram bilder på en fjärrkontroll.
En del av träden var ruttna inuti. En slags trägegga fyllde dem från rot till krona. De flesta var dock av bra virke rakt igenom, men inte heller de klarade sig undan motorsågens stålkedja. Efter att ha stått där stolt i 50 år, låg de utslagna på marken på bara några minuter.
Mellan kånket av de styckade stammarna, tänkte jag att det är likadant med verksamheter.
En del ruttnar inifrån ut. Dålig moral, urholkat kreativitet och en kultur som inte kan stå upprätt, när det blåser upp. De blir allt mer ovälkomnande. Till slut faller de omkull till mångas förvånad.
Andra går under av yttre omständigheter. Konkurrenter, ändrade förutsättningar eller ett dåligt klimat att växa i.
Och så finns de som trots interna och externa hot envist står kvar fast förankrade i jorden, och välkomnar gäster och talanger i generationer.
Det är duktigt det.
[ 20 Maj 2009 (kl. 13:29) -
Jan Gunnarsson ] NÅGOT ATT TA MED SIG
Läste någonstans att man ska ge sin publik tre tankar att bära hem från en föreläsning.
Sitter på tåget från Dalarna och funderar på vilka. En uppställning skulle kunna vara:
Tänk VAL. Att våra dagar blir som vi tänker dem. Att välja värdskap.
Tänk GÄST. Det är något riktigt stort i att se människan vi möter på detta sätt. Det gör oss till värdar.
Tänk SMÅTT. Bry sig i det lilla, bland alla stora planer och projekt. Med tanke på att värdskap handlar om vår grundsyn får en liten förändring i denna, stora effekt i vårt handlande.
Något annat som kvalar in på listan?
[ 18 Maj 2009 (kl. 22:08) -
Jan Gunnarsson ] LJUSET I TUNNELN
Kommer in i en lång gångtunnel på väg till jobbet. Det brukar alltid stå en musikant därinne, så även idag, så jag letar efter något mynt att bidra med. När jag passerar har han precis slutat spela, men jag slänger myntet i hans mandolinfodral.
"Inte så dumt att få betalt när man har paus", skojar jag.
"Man måste ha pauser, ibland lite längre, annars blir det ingen bra musik. Ibland måste man liksom vänta ut det, för det är viktigt att det kommer inifrån. Annars låter det ju konstigt".
"Kloka tankar", säger jag lite förvånad över visdomen.
"Du vet, det måste få bli lite som det blir, man kan inte tvinga fram kreativiteten, då är det ju inte på riktigt", säger filosofen.
Klart värt en femma.
[ 18 Maj 2009 (kl. 06:24) -
Jan Gunnarsson ] ATT RIDA SIN TALANG
Jag kan inte släppa den unge killen som ville läsa filosofi, fast hans mamma tyckte att han skulle plugga något som gav ett säkert jobb.
Alla har vi fått speciella intressen och gåvor, saker vi är bättre på än annat och de flesta. Vad, kan för något vara klart sedan barnsben, för oss andra kan det ta nästan ett liv att upptäcka.
Jag tänker talang som en häst och vi människor som dess ryttare.
Våga lita till hästen. Ge upp tanken att du måste veta vart den ska och hur vägen ser ut. Släpp tyglarna och följ med. Lita till dess oerhörda kraft. Bry dig inte om vad andra tycker, de har antagligen inte hittat sin egen häst. Visst är det svårt att lämna dem och sitt trygga gamla liv på marken, men det är inte längre möjligt när du känt en vild häst inom dig, som sparkar på inifrån för att få komma ut. Kliv upp och ge dig av. Det kommer kännas konstigt till en början, men fortsätt. Behåll tilliten även när den står stilla, allt som växer behöver föda. Våga hålla dig kvar när den tar dig till okända landskap och stundtals gör dig nästan pank.
För precis innan du tror att du måste kliva av, kommer den ta dig ut på blomstrande ängar där glädjen i ditt hjärta kommer vara värd all möda du upplevt för att komma fram till det just det du har inom dig.
Hur ser din häst ut?
[ 16 Maj 2009 (kl. 10:17) -
Jan Gunnarsson ] VATTEN OCH VÄRDSKAP
Tänk dig ett hus med många rum som alla har en sak gemensamt. Vatten.
Tack vare vattnet kan man äta och dricka i köket. Duscha i badrummet. Utföra sina behov på toan. Ha rena kläder. Och för oss som har vattenelement ger det värme i bostaden.
När rörsystemet är intakt fungerar alla rummen och allt smidigt och effektivt. Vi tänker knappt på rören och allt vatten vi förbrukar till maskiner och handfat.
Men vad händer när rörsystemet i huset rostar, kalkar- och kleggar igen, sakta men säkert? Efter ett tag skulle vi märka att strålarna i duschen blev färre, att det tog längre tid att fylla upp kaffekokaren och att man skulle behöva vänta på att kunna spola andra gången på toan. Efter ett tag att det blev kallt i huset. När det hela fortsatt ett tag skulle vi börja höra konstiga ljud i väggarna. Tvättmaskinen börjar kvida. Och när det passerat även detta kommer vi till något riktigt jobbigt. Att byta ut hela rörsystemet.
I vårt hus talas det nu om stambyte. Det är en rätt krånglig historia. Man måste riva ut alla rör och sätta in nytt. Det innebär hink på toan någon vecka, dusch i handfat nästa, damm i hela lägenheten och en tid på korvkiosken. Det som varit med om det liknar det vid helvetet självt.
Om vi liknar en organisation med ett hus vars rum är enheterna och avdelningarna som ska fungera inom sig och med varandra, så är verksamhetens alla relationer, dess vatten. Igenkalkade relationer ger sämre resultat än där det rinner fritt.
Det gäller lika mycket företagets interna relationer de dess externa.
Värdskap är att bygga, vårda och utveckla välkomnande relationer.
Resultatet blir ett hus där det flödar av gemenskap., kreativitet, omtänksamhet, spontanitet, glädje, mening och mänsklighet.
Tjing för att jobba där!