ATT SKÖRDA LITE VÄRDSKAP

Jag står och plockar ihop mina sladdar och datorn efter en föreläsning i Malmö, när han hastigt kommer gående emot mig. Han räcker fram sin hand och vill "bara tacka för en inspirerande stund", men framför allt vill han berätta en sak.

"Jo, det här med värdskap är ju något man inte alltid ser resultatet av på en gång, vet du".

"Hur tänker du då?", han får mig att avbryta nedpackandet av prylar.

"Du vet, det var på den tiden jag körde buss, några år sedan nu. I alla fall så fanns det en ung kille från Balkan som ingen ville ta i med tång i förorten där jag bodde. En riktig bråkstake, skulle man kunna säga. En dag kom hans pappa med grabben till mig och undrade om jag kunde hjälpa killen att bli busschaffis. Jag var ju lite tveksam, men jag kände för killen och sa till honom att jag skulle hjälpa honom, men under ett villkor; inget tjafs och inget skit utan satsa hundra".

"Gick grabben med på det?"

"Jo, så vi jobbade ihop ett tag och sedan gick killen vidare i livet".

"Har du hört något av honom sedan dess?"

"Det var det jag skulle komma till, För ett tag sedan var jag och hustrun ute gick på stan när plötsligt en buss började tuta för fullt när vi gick över övergångsstället. Först blev vi jäkligt rädda och undrade var det var frågan om, vet du. Men sedan öppnades dörren och ut kom grabben, jag hjälpt några år tidigare! Han bjöd mig in i bussen, där tog han micken och förklarade för alla förvånade människor att "det var den här mannen jag har allt att tacka för att jag är busschaufför idag", det blev spontana applåder ombord! Så det jag bara ville säga är att det man gör gör idag kan ge frukt långt senare".

Tror det var första gången jag glömt min dator när jag lämnat en lokal.

NATTLIGA TANKAR PÅ MAILEN

Olle!

Tänkte inatt lite på VARFÖR jag gör det jag gör.

Och att göra en skillnad. För vem?

 
Det är ju jäkligt svårt att säga att man gör en skillnad för
andra. Varför ska jag göra det? Och det jag tycker är något bra, är det bra för någon annan? Say´s who? Jag funderar på att ge upp den tanken.
 
Kanske det är så här:

Jag skriver och talar om värdskap för att det är något viktigt för mig. Det är ett uttryck för hur jag tänker och känner. Om det berör någon annan är det en bonus, det ger mig möjlighet att fortsätta med något jag tycker om och att jag kan äta en god middag på en trevlig restaurang med min hustru.

Ungefär så.

Eller.

När jag var 25 ville jag förändra mig för att passa in i världen.
Vid 45 ville jag förändra världen i enlighet med mina riktlinjer och värden.
Nu vid 55 har jag bara en önskan, att vara mig själv i allt jag är
och gör.

Om det sedan får jorden att skälva är blott en bieffekt.

Tänkt 02:23 efter toabesök. Jäkla te.

Janne

Tillbaka från Olle:

Dom där nattliga tankarna kan vara fantastiska. Jo, nog är det så att man mår bra av att ibland dämpa ner sin fantastiska betydelse för omvärlden.

Det finns ju en hel del pipor att dansa efter därute, och den enda människa som borde dansa efter min är ju faktiskt bara jag själv. Vad alla andra gör är ju inte riktigt min sak att avgöra. Och när man sen dansat ett tag inser man snart att den enda rytm man är förmögen att hålla är den som uppstår ur en själv, i med som motgång. Visst kan vi inspireras och utvecklas tack vare andra, men bottnar det inte i en själv så får man återgå till trummorna och basen långt därinne. Hitta tillbaka till gunget som just utmärker det jag kallar jag.

Den verkliga lyckan uppstår ju då man kan överleva i en värld just
genom att spela sin egen låt.

Te är många goda tankars moder.
O.